Jamen så blev allt bra och föll på plats. Det är alltid mörkast innan gryningen heter det visst. Jo det kan nog stämma ibland.
Det mest fantastiska är alla fina, varma och stöttande människor jag träffat på under resan. Känns ibland som vi varit en hel armé. Och alla bara kämpar för att jag ska få det bra! Det är ju inte klokt!
Denna tisdag är jag tacksam för allt och alla jag valt att ha i mitt liv.
Får avsluta med att citera poeten P. Gessle: "Nu kommer alla känslorna på en och samma gång."
// Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar