Ärvde några bedårande punchglas och en bonbonniere efter min mormor som stått i vitrinskåpet i många år. Sedan plötsligt rasade jag på en - gissar jag - oljeflaska och kanna i samma serie. På oljeflaskan finns dessutom en etikett där man kan urskilja "Nynäshamn". Jag pratade med de på loppisen som sa att "då är de tillverkade på Nynäshamns Glasbruk". Visste inte ens att vi haft ett glasbruk här! Hem och googla.
Nynäshamns Glasbruk var igång 1907 - 1936. Det finns väldigt lite att hitta om det och jag hittar absolut ingenting om min gul-och-vit-randiga glasserie. Det enda jag fått bekräftat är - återigen - jag dras till allt som är från 30-talet.
Om nån vet nåt, om bruket eller mina glas. Eller har nåt annat som är därifrån så hör av er. Jättespännande tycker jag!
//Åsa
Nynäshamns glasbruk (Baltiska glasbruket)
SvaraRaderaÅr 1908 startades AB Nynäshamns Glasbruk. Till en början med blåsning av glödlampor men senare blåstes främst buteljer. 1916 hade namnet ändrats till AB Baltiska Glasbruket. Bruket hade två hyttor varav den ena brann ner i slutet av 1920-talet utan att återuppbyggas. Företaget drabbades av flera
konflikter som ledde till arbetsnedläggelser. 1931 stängdes bruket helt, men arbetarna uppförde istället Nynäshamns glasbruk II. Bruket låg på område där nuvarande oljeraffinaderi nu ligger varpå riskklassning ej skett.
Nynäshamns glasbruk II
Figur 11. Nynäshamns glasbruk 2
Fastighet: Nynäshamn 2:43 och 2:1. Riskklass: 3
Arbetare från det nedlagda AB Baltiska Glasbruket uppförde 1932 ett
buteljglasbruk söder om Nynäs gårds station. Kommunen lånade ut 30 000
kr för bygget. Tillverkningen av flaskor skedde manuellt genom glasblåsning.
1934 tillverkades 1 470 000 st 1/2 liters buteljer (603 ton), vid den tiden var 35 personer anställda vid företaget. Glasbruket lades ned efter några år.
Motivering
Föroreningsnivån bedöms som måttlig till stor i mark. Området domineras av glaciallera och spridningsförutsättningarna bedöms som små till måttliga i mark och grundvatten. I omgivningen är dock marken mer genomsläpplig och eventuella deponier i dessa områden kan medföra snabbare spridning.
Spridningsförutsättningarna från mark och grundvatten bedöms som små, dels på grund av den långa sträckan till ytvatten (800 m). Visst beaktande bör dock göras med åtanke att omgivande mark är mer genomsläpplig och eventuella schaktningar kan göra bedömningen osäker.
Känsligheten bedöms som stor i sediment och ytvatten eftersom utströmningsområdet är en badstrand. Känsligheten för grundvatten och mark bedöms som liten till måttlig då området är snårigt och knappast attraktivt för friluftsliv. Skyddsvärdet för mark bedöms som lågt eftersom
närområdet är påverkat av andra verksamheter och för att pendeltåget passerar nära inpå. Skyddsvärdet för ytvatten och sediment bedöms som måttliga på grund av viss påverkan från olika miljöstörande verksamheter.
Objektet bedöms ligga i riskklass 3.
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.732e20a8172a2796d92153b7/1595928758926/Rapport%202005-4%20F%C3%B6rorenade%20omr%C3%A5den%20-%20inventering%20av%20gasverk,%20flygplatser,%20bilfragmentering,%20glasindustri%20och%20ackumulatorindustri%20i%20Stockholms%20l%C3%A4n.pdf