"Lycka till!", var det sista Sonja ropade till mig när hon och F gick iväg till hennes och vår första dag på förskolan. Och även om jag fnissade till så är jag övertygad om att hon har rätt. Sonja kommer att fixa detta galant. Det är jag och F som behöver ett lycka till. För även om det ska bli så skönt att få rutiner och fri tid så är det med viss panik jag lämnar över mitt barn i främmande händer.
Reaktionen är som vanligt en total överraskning för mig. Huvudet resonerar ju lugnt på ett annat sätt; personalen är jättebra, hon behöver det här, vi behöver det här... Men kroppen säger något helt annat. Så jag låter de känslorna rasa runt idag. Denna perfekta, mörka, regniga måndag som blir inskolning för hela familjen.
Ja det blev ju så. Vi kör en vända i skolbänken allihop. Både F och jag ska fördjupa oss i det som ligger oss varmast om hjärtat. Så nu ska jag ägna hösten åt ord och skrift med hjälp av Berghs. Återkommer...
//Åsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar