Inskolning

"Lycka till!", var det sista Sonja ropade till mig när hon och F gick iväg till hennes och vår första dag på förskolan. Och även om jag fnissade till så är jag övertygad om att hon har rätt. Sonja kommer att fixa detta galant. Det är jag och F som behöver ett lycka till. För även om det ska bli så skönt att få rutiner och fri tid så är det med viss panik jag lämnar över mitt barn i främmande händer.

Reaktionen är som vanligt en total överraskning för mig. Huvudet resonerar ju lugnt på ett annat sätt; personalen är jättebra, hon behöver det här, vi behöver det här... Men kroppen säger något helt annat. Så jag låter de känslorna rasa runt idag. Denna perfekta, mörka, regniga måndag som blir inskolning för hela familjen.

Ja det blev ju så. Vi kör en vända i skolbänken allihop. Både F och jag ska fördjupa oss i det som ligger oss varmast om hjärtat. Så nu ska jag ägna hösten åt ord och skrift med hjälp av Berghs. Återkommer...

//Åsa

Rivstart

Dagens första avtalade tid: 5.15 för ett varv runt Ringvägen innan höstens första jobbvecka sätter igång. Inget jag tänkte utsätta mig för varje dag...eller rättare sagt Ringvägen - ja, 5.15 - nej. Men ibland är det både roligare och lättare med sällskap.

Det där med sällskap har ju inte varit min grej annars. Ett av mina problem har ju varit att jag inte fattat att man har olika vänner till olika saker. Jag har gått omkring och letat efter nån som delar alla mina vitt spridda intressen och undrat vad det är för fel på mig. Svar: absolut ingenting. Jo förresten - felet är att jag överhuvudtaget ägnat tid och energi åt att leta. Blev mycket lugnare när den femöringen trillade ner.

Det är rätt många femöringar som trillat ner på sistone. Det verkar som om den där fyrtioårskrisen alla pratar om hade totalt motsatt effekt på mig. Har nästan en känsla av att tidigare gått i dimma och att allt helt plötsligt blivit så klart och tydligt.

Jag kommer på mig själv rätt ofta med att tänka "varför har jag inte tänkt på det tidigare". Känns som hela mitt liv är ett Kolumbiägg och det är väldigt skönt att ägget äntligen står upp.

Imorgon fortsätter rivstarten på resten av mitt liv. Varje dag. Med ett par kokta ägg..

Kalas

Nu har vi gjort Nynäskalaset och tivoli.

Panetoz hade en sövande effekt på Sonja som somnade i min famn. Alla andra i publiken dansade som sjutton inklusive mig. Däremot fick alla i sällskapet rysningar av Sean Banan så då gick vi över till Ben & Jerrys glassvagn och tivolit. Stor succé.

Sonja åkte både karusell, flygande elefanter och tåg. Lär somna ovaggad ikväll.

Det var inga artister som lockade oss så mycket att vi skaffade barnvakt och gick på kvällen. Men varken F eller jag har ju nån vidare modern smak så man ska inte lyssna på våra åsikter. Huvudsaken är att det var en massa folk som köpte biljetter och gick dit. Jag håller verkligen tummarna att alla tjänade en massa pengar och känner sig nöjda så att Nynäskalaset blir nåt vi får se varje år framöver.

F och jag började genast fantisera om vilka artister vi vill se framöver. Önskelistan. Gyllene tider, Lars Winnerbäck, Eva Dahlgren, Bo Kaspers, Ulf Lundell... Som ni ser. Inga nykomlingar direkt. Kanske ska byta från P2 musik till Mix megapol så jag får lite koll. Vem vet jag kanske inte får panik av allt de spelar. Bara lite...

//Åsa

Skördetider

Sonja tuggar ivrigt i sig ännu en morot efter att ha länsat en av tomatplantorna.

Det är snart läggdags och luften har blivit härligt sval. Vi hoppas på regn i natt men stödvattnar ändå de grödor som ser mest ledsna ut.

Fikonträdet mår som vanligt utmärkt nu på sommaren när det får vara ute men får formodligen spinn igen innan jul. Så är det varje år. Sen står det som en trist pinne på en undangömd plats i väntan på våren.

Vi sådde kronärtskockor i år. En ger frukt. En pytteliten skocka som jag är väldigt nyfiken på. Ska prova nästa år igen. Då blir det försådd inne i januari.

Vi fick en planta svarta tomater av min mamma. De verkar mogna sent för de är fortfarande stenhårda. Vi har tre sorter till som vi glatt äter av varje dag.

Augusti har en speciell känsla. Det är fortfarande varm sommar men det är ändå en känsla av höst i luften. Nu älskar jag ju hösten så jag känner ingen melankoli utan tvärtom ett härligt lugn. En vilja att sätta tänderna i saker. Ungefär samma som efter nyår med bonusen att det inte är smällkall vinter.

Nu myser jag vid tanken på kräftor, mörka kvällar och sensommarvindar. Sen fyller jag ju år också. Det är alltid kul!

//Åsa